20120211

Vilken dag!

Idag har jag varit på ett litet äventyr med lillasyster. Vi har varit på bio och efter bion åkt buss hem.

Det låter kanske inte så äventyrligt, men tro mig, det har det minnsan varit. Lillasyster har aldrig åkt buss förut, inte en enda gång i hela sitt liv. (Ja, vissa har det bra! Haha!) Förutom att lägga märke till hur folk som åker buss ser ut så la hon bland annat märke till hur det gick till på en buss.

Vi såg Mästerkatten i 3D. Den var rätt bra men jag har aldrig sett någon film i 3D förut. Jag fick välja mellan att se i 3D eller att se. Båda varianterna av filmen var av ungefär samma kavalité. Hade jag inte glasögona så såg jag inte ett skit och hade jag inte 3D glasögonen så var hela filmduken en stor jävla smet. Det var lite småknepigt att få till det där, kan man ju tycka. Fast jag lyckades ändå få på mig båda brillorna på nått vänster, men inte var det lätt inte! 

Ikväll ska jag iväg till Robyn och kika på melodifestivalen. Vi ska ha en riktig myskväll. Återkommer!


BUSSÅKNING

Dörren öppnas och man väjer att alternativ 1: hälsa på busschaffören eller alternativ 2: ignorera busschaffören. Sen betalar man med alternativ 1: busskort eller alternativ 2: kontanter. Efter det så väljer man plats utifrån alternativ 1: aktuellt utbud eller med alternativ 2: sunt förnuft. Om man åker buss själv får man aldrig sätta sig på platsen längst ut på ett tomt säte, man får inte heller sätta sig på sk. "specialplatser" så som handikapp- och barnvagnsplatser som vanligen är i mitten av bussen nära utgången. En annan viktig del av att vara en god medmänniska och kollektivtrafikåkare är att aldrig neka någon att sätta sig på platsen bredvid, hur illa denna alkoholiserade gamla gubbe än luktar, så får du under inga omständigheter neka aldrig någon att sätta sig bredvid dig. Däremot så kan du själv välja att flytta på dig, om du besväras. Andra tillfällen då du faktiskt ska flytta på dig är när någon äldre, fysiskt skadad eller någon som helt enkelt behöver din plats mer än du, inte ser någon ledig plats. Då ska man ställa sig upp och erbjuda den personen sin plats med stolthet.  

20120210

HEJ BLOGGEN!

Hej hej hej, hej så mycket hej!

Jag har inte bloggat på jättelänge! Förlåt till er som följer (följde...).
Hehe.

Har inte hunnit blogga, eller ja, jag kunde väl ha hunnit om jag hade tagit mig tid till att hinna. Vilket jag inte har.

Men nu är det snart vår! Och jag älskar våren!
Så nu, denna årstid, när jag blir en solstråle själv när skolen skiner, tänker jag fan ta mig tid och blogga. EOD. (END OF DISSCUSION).

Har dagens första lektion snart, börjar kl 9.00. Har varit här och väntat sedan 7.20, haha! Jag har förmodligen aldrig varit på skolan såhär tidigt. Trodde faktiskt att det skulle vara låst, men det var det inte. Jag var faktiskt här först av alla, förutom vaktmästaren, den så kallade upplåsaren. Det kändes rätt tomt, ensamt och till och med litet läskigt tror jag. Jag har suttit i entren och hälsat alla lärare välkommna. Fast egentligen var det tvärtom. Lärarna hälsade mig välkommen - trots att jag var här först. Komiskt.

En förbjuden frukt gick förbi nyss. (En snygg specialpedagog)
 "Visste inte att du hade glasögon!"
Han ser glatt överraskad ut och säger det med en väldigt trevlig ton.

 "Hehehe", svarar då jag och ser ut som ett frågetecken. ????????

Han blir lite osäker, men ler fortfarande. Han för konversationen vidare.
 "Ja... Jag har nog aldrig sett dig i det förut"

Och på det svarade jag "Okej" och därmed avslutade jag samtalet.
Sedan tittade han på mig i några sekunder, log och gick sedan utan att säga mer.
Jag hade nu helt öppet förstört mina chanser till ett trevligt, normalt samtal.
Det blev en ganska konstig stämning, kände jag själv, på grund av att jag inte förde samtalet/småpratet/ kallpratet/konversationen vidare även fast jag ville prata med honom.

Nu i efterhand kan jag komma på minst tio olika saker jag hade kunnat säga, varav det bästa exemplet är "Ja, det har du nog inte, jag hade linser förut!" Typ. Detta var ett exempel av hundra, på tillfällen då jag ej kan föra en normal konversation.

Jag är fan ett roligt exemplar! Haha! Jag vet vart felet sitter, men inser att lobotomi är helt fel. Det krävs nog mer än så.